Precis som Athen var medelpunkten för klassisk bildning var Härnösand dess motsvarighet i Norrland. I staden inrättades redan 1650 ett gymnasium, då det enda i Norrland. Tyvärr har under senare årtionden det Athenska ljuset avmattats betydligt i Härnösand. Och "mörkläggningen" fortsätter genom det nyligen fattade beslutet att lägga ned vårt båtmuseum.

Beslutet innebär att en del av vårt kulturella arv inte längre blir synliggjort. Museet speglar ju en del av vår stolta sjöfartshistoria och har rätt skött en potential att bli så mycket mer. Båtmuseet måste därför till varje pris räddas!

Är det så att stans styrande politiker, från vänster till höger, missat att Härnösand haft en speciell roll i Norrlands historiska utveckling och kulturliv? Har man inte förstått att utbildning och kultur är tillväxtskapande faktorer?

Härnösand är ett riksintresse med sina nyklassicistiska karaktärsbyggnader och hamnmiljöer som berättar om sjöfartsstaden och vår varvs- och industrihistoria. För att bevara och undervisa om vår rika historia intar våra museer en framskjuten plats. Ett museum är en institution som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut i studiesyfte för utbildning och förnöjelse. Ett museum är ju samhällets minnesbank som speglar vårt samhälle idag och igår.

Varumärket "Norrlands Athen" måste återupprättas och göra skäl för namnet!

För övrigt anser jag att Calle Lundqvist skall tilldelas stans största medalj för sin självuppoffrande gärning genom skapandet av Härnösands Bilmuseum. Ett museum som saknar motstycke och som årligen har över 20000 besökare!

Lars Sjödin