Innan riksdagen fattar viktiga beslut genomgår ärendena beredning och ofta inhämtas då synpunkter från olika remissinstanser, allt i syfte att få fram ett så bra underlag som möjligt till de politiska beslutsfattarna. Denna arbetsgång och vilja att få fram ett gediget beslutsunderlag verkar dock inte ha sin motsvarighet i Sollefteå kommun, åtminstone inte när det handlar om att tillsätta kommunens högsta tjänsteman.

Låt oss från facklig horisont rekapitulera vad som hänt:

Den 2/11 2022 blev vi och andra varse via media att Sollefteå kommun hade för avsikt att entlediga sin föräldralediga kommundirektör. Den 8/11 fattade KS det formella beslutet om entledigandet och en dryg vecka senare, den 17/11, informerades vi fackliga av HR-chefen att den politiska ledningen ville ha den tillförordnade kommundirektören som ny ordinarie kommundirektör.

Vi inom dåvarande LR och Lärarförbundet pratade ihop oss med kommunens övriga SACO-förbund och skickade den 23/11 in en gemensam skrivelse till HR-chefen där vi framförde kritik mot att arbetsgivaren tänkt frångå sedvanlig rekryteringsprocess med annonsering och intervjuer. På MBL-förhandlingen dagen efteråt, den 24/11, instämde även ytterligare några fackförbund i kritiken mot förfarandet, även om det till sist bara var vi i lärarfacken som ställde oss oeniga till arbetsgivarens beslutsavsikt. Eftersom frågan var principiellt viktig för oss i lärarfacken begärde vi central förhandling, vilken kom att äga rum den 16/12.

Den 10/1 2023 fattade så KS-politikerna sitt beslut: tillförordnad kommundirektör ska bli ny ordinarie. Således ingen rekryteringsprocess med kravprofil, annonsering och intervjuer, och fritt fram för misstankar om svågerpolitik. Det enda beslutsunderlaget tycks vara ett förvaltningsyttrande från HR-chefen daterat den 24/11, och där nämns ingenting om den kritik som lärarfacken och övriga fackförbund lyfte i samband med MBL-förhandlingarna. Där står märkligt nog inte heller något om att förfarandet står stick i stäv med den rekryteringspolicy som HR-chefen själv varit med om att ta fram. Med tanke på dateringen är det måhända mindre märkligt att även de finslipade argumenten från den centrala förhandlingen lyser med sin frånvaro.

Det står naturligtvis KS-politikerna fritt att fatta sina beslut, men vi förväntar oss att politikerna i likhet med andra kommunala beslutsfattare åtminstone tar fackens åsikter i begrundande innan de fattar sina beslut, något som inte tycks ha gjorts denna gång.

Hade ni i kommunstyrelsen överhuvudtaget vetskap om den kritik som via MBL-förhandlingarna lyftes från fackligt håll när ni fattade ert beslut på KS-sammanträdet den 10/1?

Om inte, hur ska ni säkerställa att ni nås av dylik information vid kommande politiska beslut som föregås av MBL-förhandlingar?

Om ni hade information, tog ni denna till begrundande innan ni fattade ert beslut?

Om inte, varför?

Ingemar Wincent och Mikael Nordendahl, Sveriges Lärare i Sollefteå