14 november var det världsdiabetesdagen. Här uppmärksammar vi de över 500 000 personer som lever med diabetes i Sverige idag. Svenska Diabetesförbundet har tagit fram en rapport, som visar hur diabetesvården kan och bör utvecklas under de kommande åren. Detta gäller även för de drygt 10 000 personer som lever med diabetes i Region Västernorrland.

Av Diabetesbarometern framgår det, att bland Svenska Diabetesförbundets medlemmar i regionen är det 1 av 4 som uppger att diabetesvården fungerar ”dåligt” eller ”mycket dåligt”. Det är en nästan dubbelt så stor andel, som i undersökningen totalt. Jämfört med året innan pandemin anser 27 procent att läget inom diabetesvården har försämrats, samtidigt pekar dock 4 av 10 på att det har skett förbättringar vilket är glädjande.

Av 46 möjliga poäng i Diabetesbarometern uppnår vi Region Västernorrland idag tyvärr bara 10 poäng. Siffrorna är bekymmersamma därför att alla som lever med diabetes behöver hjälp och stöd i vården för att hantera sin egenvård, och uppnå en bra blodsockerkontroll. Om inte sjukdomen sköts varje dag, året om, kan det leda till mycket allvarliga komplikationer och följdsjukdomar.

Det är därför oroväckande att andelen som år 2021 hade blodsockervärden med stor risk att utveckla diabeteskomplikationer var över riksgenomsnittet i regionen. Detta riskerar att bli mycket kostsamt för regionen framöver. Vi får inte missa att förebygga och behandla diabetes effektivt. Vi behöver därför hjälpas åt, så vi kan förbättra dessa resultat under den kommande mandatperioden i Region Västernorrland.

Min bild är att detta är fullt möjligt men också att det förutsätter att det investeras i vården, även i ett tufft ekonomiskt läge. Ett område, där jag tidigare har lyft vikten av att tillföra resurser, är när det gäller förskrivningen av tekniska hjälpmedel. Dessa minskar risken för komplikationer över tid och även akuta tillstånd. Vidare skulle jag gärna se en utökad satsning på diabetessamordnare i regionen med mandat och möjlighet att bedriva kvalitetsarbete, samt ge stöd till de sämst fungerande delarna av diabetesvården.

Dessa investeringar skulle bidra till bättre hälsa och livskvalitet för individen, som lever med en påfrestande kronisk sjukdom. Dessutom skulle färre behöva sjukhusbaserad vård, och färre förlora arbetsförmåga till följd av, diabeteskomplikationer. Jag är övertygad om, att detta skulle vara lönsamt på sikt för Region Västernorrland.

Nu är det upp till bevis för regionens nya beslutsfattare.

Jan-Åke Vesterlund, ordförande Västernorrlands Diabetesförening