Annons

Annons

Annons

Annons

Ådalen -31

Han tog Sveriges kanske mest berömda bild – möt den glömda fotografen från Ådalen

Mannen som tog Sveriges kanske mest berömda fotografi levde hela sitt liv i Ådalen. Lars Landström, Tidningen Ångermanlands förra kulturredaktör, berättar historien om arbetaren vars verk blev evigt – men som själv glömdes bort.

Lars Landström berättar historien om den okända fotografen bakom Sveriges kanske mest berömda fotografi.

Bild: Katarina Östholm

Annons

Evert Edberg arbetade på sulfitmassefabriken på Svanö. Han var en av de tusentals personer som gick i demonstrationståget från Frånö Folkets Hus till Lunde den 14 maj 1931 för att protestera mot att fabriksägarna satt in strejkbrytare.

Den 29-årige Evert Edberg hade precis köpt en ny kamera, en Orix 10x15 Ica. Han hade två glasplåtar. Han sprang ut på en åker och fotograferade tåget från sidan, men blev inte nöjd med bilden – så när folkmassan närmade sig Strömnäs såg han sin chans att använda sin andra och sista glasplåt.

Ungefär 600 meter längre fram på vägen fanns ett backkrön. Han sprang upp till krönet – tåget rörde sig ganska snabbt framåt och han hade bara sekunder på sig.

Annons

Men han hann ta en bild – den bild som blivit Sveriges kanske mest berömda.

Kameran och glasplåtarna lämnade han sedan till förvaring på "Lovas kafé" i Strömnäs. Han sprang tillbaka till tåget och hamnade längre bak.

Annons

– Det var kanske försynen. Hade jag gått kvar på min första plats hade jag hamnat mitt i kulregnet en halvtimme senare. Flera av mina tidigare sidokamrater föll för militärens kulor, berättade han senare i en intervju i Aftonbladet.

Dom slet mina halvblöta bilder ur mina händer

En version av Evert Edbergs ikoniska bild, handkolorerad under tidigt 60-tal.

Sveriges största demonstration under nittonhundratalet slutade några minuter senare med att fem människor sköts av militären. Det fanns ingen pressfotograf på platsen – men Evert Edbergs eviga ögonblick bevarades på glasplåt och har publicerats ett oräkneligt antal gånger.

Efter dramat i Lunde hämtade han sin kamera och glasplåtarna. Han stod sedan hela kvällen och gjorde papperskopior i en liten skrubb hemma i farstun.

Pressen fick så småningom reda på att fotografiet fanns och sökte upp honom på Svanö. Han fick någon krona från Dagens Nyheter, Stockholms-Tidningen och de andra stora tidningarna för sina kopior.

– Dom slet mina halvblöta bilder ur mina händer när jag kunde öppna skrubbdörren, berättade han i en intervju i Nya Norrland 1968.

– Någon betalning var det inte frågan om. Jag kanske fick någon krona för besväret. Men det var helt ovidkommande. Det fanns betydligt allvarligare saker att tänka på den kvällen.

Annons

Annons

Han gjorde inga fler kopior. Glasplåtarna lade han i en kartong. Men de kopior han hade gjort reproducerades i många tusentals exemplar och publicerades i tidningar över hela världen.

Sedan glömdes Evert Edberg bort. Det var bara hans släkt och en del människor i Väja – han arbetade i många år på Väjafabriken – som visste att det var han som hade tagit det berömda fotografiet.

Kanske är det talande för hur tragedin i Lunde hanterats under åren

När en fotograf som hette Rudolf "Rulle" Södergren 1956 vill köpa fotot för 10 kronor accepterade han. Det var alltså rättigheterna till sitt fotografi som han sålde. Evert Edberg själv sade att han aldrig reflekterat över den ekonomiska sidan, då fotografering bara var en hobby för honom.

2004 skrev Lars Landström en artikel i Tidningen Ångermanland med frågan "vem tog egentligen det berömda fotografiet". Den frågan vecklade ut hela historien och väckte nytt liv i Evert Edbergs namn.

Glasplåten förvaras än i dag på Västernorrlands museum i Härnösand, dit fotografen Rudolf Södergren donerade den och många andra gamla fotografier.

Fotografiet har varit berömt i 90 år, inte bara för att det är en odödlig dokumentation av Ådalshändelserna utan också för att det har stora konstnärliga kvaliteer.

Barnen i förgrunden, det böljande landskapet, tåget som ringlar sig från vänster till höger i bilden. Fanorna, bergen, himlen. Proportionerna, kompositionen.

Annons

Men Evert Edberg fortsatte att för allmänheten vara ett lika okänt namn som de fyra arbetarna som sköts ihjäl.

När bilden publiceras händer det ofta att Pressens Bild står som upphovsman – eller att det är en arkivbild, om det ens finns någon byline över huvud taget.

Kanske är det talande för hur tragedin i Lunde hanterats under åren att arbetaren som tog nittonhundratalets mest berömda svenska fotografi fortfarande är namnlös i nästan alla medier – även i det Ådalen som han tillbringade hela sitt liv i.

Lars Landström

Lars Landström, tidigare kulturredaktör på TÅ, berättar historien om arbetaren som tog nittonhundratalets mest berömda svenska fotografi.

Bild: Katarina Östholm

Annons

Annons

Till toppen av sidan